Jubileumsutställningen Fria 90 | HAM

Måleriläraren Siiri Haarla vill lära sina studenter att det viktigaste är att hitta sin egen väg – och att den vägen inte ska vara uträknad.
“Måleriet är för mig ett sätt att bli den jag är. Det är också ett sätt att bygga värld – mitt bidrag till verklighetens innebörd. Att måla är ett allvarligt slags lek: lidande över den egna otillräckligheten och djup glädje när man lyckas visa något nytt, även för sig själv – något som just har uppstått.
Måleriet är alla målningar jag sett och alla jag kan föreställa mig. Det är skönhetens värld i mitt inre och de mest intima mötena i mitt liv. Min farmor, som var operasångerska, brukade säga att hon förtrollade båda sina män med sin röst. Jag tror att jag vann min med mina målningar – åtminstone vill jag tro det.”
“Jag lärde mig att om man följer andra blir man som dem – och då har mitt eget bidrag liten betydelse. Under min studietid hade jag en förebild: Leena Luostarinen. Hon var examinator för mitt slutarbete. Det mötet var mycket betydelsefullt. Jag blev imponerad av hennes personlighet och konstnärliga närvaro. Samtidigt hjälpte det mig att släppa behovet av förebilder. Det viktigaste jag lärde mig var att bli självständig.”
“Jag vill förmedla att det viktigaste är att hitta sin egen väg – utan att räkna ut den. Som lärare kan jag ge förslag, precis som målningen själv gör. Det bästa resultatet för en student uppstår när man vågar ta till sig rätt förslag, förkasta de felaktiga och lära sig att skilja dem åt.
Man lär sig måla genom att göra, se och tänka. En lärare kan låna ut sina ögon och dela med sig av sina erfarenheter, men i slutändan har vi bara våra egna. Det viktigaste är viljan – att vilja måla.”
“Det bästa är att undervisningen utformas på konstens egna villkor.”
“Jag tycker att en bra konsthögskola ska fokusera på hur varje student kan utvecklas och lära sig skapa starka konstverk – att bli konstnär. Teoriundervisningen stödjer det målet, men vid Fria konstskolan tillbringas den mesta tiden med penseln i handen – inte i föreläsningssalar eller framför en skärm.
Dessutom är Fria konstskolan en härligt informell och förtroendefull gemenskap.”